LGR 11 och GY11 samt Entreprenöriellt Lärande...

I och med lgr11 och gy11 lyfts entreprenöriellt lärande (EL) fram som en viktig hörnsten i skolans arbete. Men vad innebär det egentligen? Vad är det nya med entreprenöriellt lärande?

När vi skrev boken Så tänds eldsjälar år 2007 hade vi inte kunnat föreställa oss det genomslag boken skulle få ute i skolorna. Då florerade främst begreppen företagsamhet och entreprenörskap, kreativitetsträning samt ta-sig-församhet i skolsammanhang. Dvs främst aktiviteter, tävlingar, events, kreativitetsträning, övningar, lekar och spel som gav utrymme för elevernas idéutveckling. Lite vid sidan av det ordinarie skolarbetet.

Vi ville synliggöra något annat: Strukturer som skapar driftighet snarare än passivitet samt processer som stödjer snarare än hämmar initiativkraft. Vi ville visa hur man faktiskt kan arbeta i högsta grad individanpassat utifrån varje enskild elevs intressen, drömmar, erfarenheter, utmaningar, styrkor och talanger.

Vi ville således fylla ett begrepp (EL) som synliggör de förändringar som krävs när hela skolan ställer om sin organisation för att kunna tillmötesgå varje enskild elev i fråga om behov, förutsättningar och preferenser. Och samtidigt tydliggöra hur arbetslag kan arbeta gemensamt kring läroprocesser för att skapa motivation och den naturliga drivkraft som finns naturligt hos alla. Vi önskade dessutom lyfta fram det eklektiska vetenskapsperspektiv som krävs för att detta ska lyckas! Lärarutbildningen är inte tillräcklig för detta ändamål. Vi har lyft in sociologiska, psykologiska och pedagogiska resonemang för att förklara något som inte enkelt låter sig förklaras. Nämligen att visa hur elevernas egen livsvärld är central som utgångspunkt för undervisningen i den tid vi lever nu. Därför använde vi oss av begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenöriella kompetenser för att särskilja oss från det som låg begreppsligt nära...

Men vi har uppenbarligen varit en inspirationskälla även för aktörer som inte alls arbetar med EL utan just med aktiviteter. För på var och varannan hemsida som handlar om just spel, lekar, övningar, workshops, events och tävlingar marknadsförs dessa nu som entreprenöriellt lärande… där ser man.

Nu finns det ett stort antal skolor som tagit stora kliv framåt i sitt arbete med entreprenöriellt lärande som strategi för sin verksamhetsutveckling. Dessa kommer synliggöras framöver genom det nätverk som skapas genom SIEL. Svenska Institutet för Entreprenöriellt Lärande.

SIEL är vår idé om ett ideellt nätverk för kommuner, skolor och organisationer som arbetar med och för strategiskt entreprenöriellt lärande.
Nätverket är initierat av Me University och har som mål och syfte att bidra med kunskaper kring EL/SEL. Genom medlemmarna i nätverket kan SIEL visa upp hur strategiskt EL ser ut på organisationsnivå, ledningsnivå och på tillämpningsnivå bland pedagoger och elever/studerande.
SIEL erbjuder medlemmarna att delta i nätverksträffar för att utbyta erfarenheter samt att delta vid särskilda utbildningstillfällen och konferenser.
SIEL samlar och publicerar forskning kring EL och angränsande områden samt redogör för nyheter och litteratur inom fältet.
SIEL erbjuder även stöd för kvalitetssäkringsarbetet kring EL.
SIEL erbjuder material som förklarar och presenterar EL för föräldrar och elever genom film, broschyrer och internetforum.
SIEL gör arbetet kring EL lite tryggare, lite roligare och lite enklare.
De skolor som är medlemmar i SIEL arbetar med strategiskt EL på ett kvalitativt sätt som gör att vi vill lyfta fram dem som goda exempel för andra skolor, för allmänhet och politiker samt så småningom – vidare ut i Europa och världen.

Vi vill gärna veta vad du tycker och tänker kring det vi presenterar ovan. Hör av dig med synpunkter och eventuellt intresse för att bli delaktig i utvecklingen av SIEL.

Pedagog som knyter an…

Entreprenöriellt Lärande (EL) är ett sätt att organisera undervisningen i grund- och gymnasieskolan så att varje elev utgår från sina intressen, drömmar, styrkor och talanger. Lärarnas roll är att skapa förutsättningar för individuellt lärande genom att organisera undervisningen i årsplaner uppdelade i olika projekt över åren. Därefter skapar läraren och eleven individuella projektplaner vilka konkretiseras och följs upp via personliga projektmatriser. Projektmatriserna innefattar dels kunskapsmässiga uppnåendemål för projekten, dels betygsmål och dels personliga erfarenhets- och tillämpningsmål . Detta system gör att elevens skolarbete blir översiktligt för eleven själv i första hand, men även för pedagoger och lärare. Uppföljning blir enklare och vid ev flytt eller överlämning kan man på en mkt precis nivå redogöra för måluppfyllelser och status.
En annan aspekt av EL är relationen som byggs upp mellan elever och lärare. Då det blir ett skifte från förmedlarpedagogik till handledarpedagogik blir relationen mellan elev och lärare mer likvärdig. Relationen mellan elev och lärare fylls av dialoger och resonerande, delaktighet och öppenhet. Relationen blir mer personlig vilket även gör att många samtal blir både djupa och öppenhjärtliga och med råge lämnar samtalssfären för där elev och lärare traditionellt uppehåller sig.
Detta är en naturlig anknytningsprocess. Eleven ges utrymme att ”bonda” med en trygg, trovärdig och likvärdig vuxen – och gör det! Denna (omedvetna) process äger rum även under traditionell undervisning fast med helt annat resultat. Det handlar även om överföringsmekanismer. Elevens (omedvetna) förväntningar, önskningar och behov riktas mot läraren. När eleven ges utrymme att knyta an till stabila pedagoger på ett personligt plan sker ett under. Ett naturligt under. Ett under som vi anser vara varje barns rättighet.
En del pedagoger är inte rustade för denna process och upplever elevernas kontaktsökande och öppnande som betungande. Vi menar att när varje pedagog rustas för detta ansvar – då på allvar tar skolan sitt fulla ansvar. För lärande börjar i djupet av en själv. Knyt an och eldsjälar skall vakna.

Skolkris eller inte…

Att bli sedd som individ är så grundläggande för vår hälsa, vårt välbefinnande och för vår förmåga att agera konstruktivt i livet och i arbetslivet. Så också i skolan. Att bli sedd som individ är så grundläggande att om vi inte blir sedda så brakar vi ihop. I en fragmentarisk tillvaro hinner vi inte se varandra, vi hinner inte få vårt behov av att bli sedda (villkorslöst) tillgodosett. En del får svåra symptom andra lättare. I skolans värld så skär sig 2 flickor i klassen, en har ätstörning, enligt RUS-RIKS. Då har de inte nämnt hur många som har en alkoholiserad förälder, en deprimerad förälder, en kriminell förälder, en arbetslös förälder eller en helt frånvarande förälder. De har heller inte nämnt hur många som upplever prestationsångest, utseendekomplex eller rädsla för att gå till skolan p g a utanförskap och/eller mobbing. Under de senaste 10-20 åren har dock flera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värk. I den allmänna debatten beskrivs besvären ofta som tecken på stress. (SOU 2006:77)
Att lågt välbefinnande, bristande sociala nätverk, bristande stöd hemifrån ofta resulterar i frånvaro, lägre betyg, bristande engagemang i skolan och/eller avhopp är ingen nyhet. Som svar på detta menar somliga att hårdare tag vore på sin plats. Andra förordar tre terminer istället för två. Fler betygssteg är ytterligare förslag som utreds.
Märkligt. Vad är det som inte är tydligt? Vem/vilka är det som inte ser?

Entreprenöriellt lärande passar alla!

En av hörnstenarna i entreprenöriellt lärande är att skapa ett klimat i skolan som på ett konkret och tydligt sätt stimulerar elevens inre motivation. Ibland får vi hör att entreprenöriellt lärande inte passar alla elever. Men frågan är om det är ett korrekt uttryck? De flesta som säger så stirrar sig blinda på att entreprenöriellt lärande skulle vara entydigt med projektarbeten (eller nån annan metod) i alla ämnen, det menar inte vi. Ett resultat av entreprenöriellt lärande är alltid inre motivation, så uttrycket måste i så fall formuleras om till: ”Inre motivation passar inte alla elever”. Då blir det uppenbart va? Så klart att entreprenöriellt lärande passar alla. Däremot kan det ta olika lång tid för olika elever innan den inre motivationen dominerar och det kan krävas en lång rad olika strategier för att nå fram.

Motiverade elever omöjligt i traditionell skola

Idag verkar de flesta pedagoger vara ense om att den största utmaningen i det dagliga undervisningsarbetet är att locka fram elevernas motivation. Tyvärr är detta en omöjlig uppgift i det traditionella skolsystemet som kännetecknas av en undervisning som är ämnesisolerad och snuttifierad i korta lektioner mellan 40-100 minuter. Hur skulle det någonsin vara möjligt för en 14-åring att under en vecka vara motiverad för 16 olika ämnen utportionerade i kanske 25 lektioner som leds av olika personer? 40 veckor om året. Men lek med tanken, vad skulle hända om eleverna var motiverade? Ja, så länge alla elever är motiverade för samma sak och då helst samma sak som läraren så är det en tacksam situation. Men det kommer aldrig att hända. Den enda hållbara motivationen är den inre motivationen. Den kännetecknas av att ta utgångspunkt i den enskildes personliga förutsättningar såsom intressen, drömmar, känslor, tankar, idéer, etc. Det faller på sin egen orimlighet att den inre motivationen skull kunna administreras och ledas i det klassiska skolsystemet. Därför behövs ett radikalt paradigmskifte i hur en skola organiseras och hur undervisningsarbetet bedrivs. Det är precis det som entreprenöriellt lärande handlar om! Är det inte dags nu? Har inte tillräckligt många pedagoger bränt ut sig och tillräckligt många elevers entusiasm slocknat?

Rätt träning?

För varje komplext problem finns en lösning som är enkel, lättillgänglig och fel.

Med det skrivet vill vi säga att entreprenöriellt lärande, enligt vår definition, inte är alldeles enkelt att lära sig. Det är inte lättillgängligt och det tar lite tid innan man som pedagog har ställt om. Varför är det inte enkelt och lättillgängligt? För att vår definition handlar om att sätta sig in i hur vi förstår det "mänskliga psyket" och mänskligt lärande utifrån ett humanpsykologiskt, biologiskt och ett psykodynamiskt perspektiv - snarare än ett betingat.

Ur ett arbetspsykologiskt perspektiv bygger vi upp stödverktyg för hur vi stimulerar och stöder varje unik individ. Det är komplext - men om ett tag är det inte svårt. När den gamla mallen för hur en lärare ska vara, bete sig och tänka är lagd på hyllan kommer entreprenöriellt lärande kännas tryggt och komfortabelt. För vår idé är att i en klass om 30 individer ska ingen behöva behandlas lika. Det finns inget så odemokratiskt som att behandla alla lika...

Entreprenöriellt Lärande - en distinktion!

Svensk skola och svenskt utbildningsväsen har en lång tradition av att lära elever kunskaper. Många studier indikerar trots detta att vårt skolsystem i hög grad misslyckas med detta uppdrag. Många elever går ut grundskolan utan fullvärdiga betyg och många är skoltrötta vid tidig ålder. Ohälsorapporter duggar dessutom tätt och parallellt går många direkt från gymnasiet in i arbetslöshet. Detta får konsekvenser på hela samhället. Problembilden är mångfacetterad. Fler välutbildade individer behövs inom de flesta yrkesområden. Men ännu viktigare är att fler välutbildade behövs med vilja och kompetens att utveckla och förverkliga idéer; inom befintliga företag och i nya företag i samhällets alla yrkeskategorier.

Entreprenörskap i skolan är inte samma sak som Entreprenöriellt Lärande. Entreprenörskap i skolan åsyftar ofta aktiviteter och projekt där studenter och elever 1) tränas i eller få prova på att driva låtsasföretag eller 2) tillfälliga projekt för att ge erfarenheter av och kunskaper om egenföretagandets villkor.

Entreprenöriellt lärande är former som stimulerar elevers entreprenöriella kompetenser, dvs varaktiga kompetenser som leder till ökad motivation, ansvarskänsla och framtidstro samt förmåga att göra sina kunskaper tillgängliga på en reell arbetsmarknad. Det handlar om ett tredje perspektiv 3) kompetenser för entreprenörskap. Samtliga perspektiv är värdefulla, men distinktionen är väsentlig att göra av flera skäl.

Det finns flera organisationer, statliga och privata som stöttar nyföretagande och företagsutveckling i Sverige. Flera organisationer, skolor och universitet stöttar kunskapsutveckling i entreprenörskap; Drivhuset, Ung Företagsamhet, Finn upp, Framtidsfrön, Communicare mfl. Detta är organisationer som främjar såväl kunskap om företagande/idéutveckling/entreprenörskap som kunskap i företagande/idéutveckling/entreprenörskap. Men ytterst få aktörer erbjuder stöd för att stimulera entreprenöriellt lärande eller träning för entreprenörskap.

Träning för entreprenörskap (entreprenörsanda) innefattar en förberedande träning för att utveckla de attityder, förmågor och förhållningssätt som genererar ett dynamiskt tänkande och handlande. Skolans strävansmål är för många lärare svåra att uppnå, då de upplevs som diffusa och många saknar arbetssätt och strategier för att arbeta aktivt med dessa. Att stimulera entreprenöriellt lärande är detsamma som att arbeta med skolans strävansmål då det handlar om att omsätta kunskaper till kompetenser. Entreprenöriellt lärande är alltså en strategi och struktur och samtidigt en pedagogisk form för att arbeta med skolans strävansmål. Självkunskap är den kärna allt lärande vilar på. (Läs mer om Självkunskap i boken ”Så tänds eldsjälar”.) Träning för entreprenörskap skapar en grogrund för nya försörjningsmöjligheter och fler människor som använder sin drivkraft. Betoningen ligger på försörjning i alla dess former, snarare än att enbart uppmuntra till att starta företag. Denna sorts träning för att stimulera entreprenörsandan och förlösa eldsjälar är ett långsiktigt arbete som inte skall blandas ihop med kortsiktigare inspirationsaktiviteter eller projekt.

Kompetenser för att gå ut i arbetslivet och bidra med konkurrenskraftiga idéer är bland de viktigaste kompetenserna för en individ att besitta för att fungera på arbetsmarknaden. Men vi ser bristen av denna långsiktiga kompetensträning överallt i samhället idag. Detta perspektiv är relativt outforskat och mycket eftersatt i Svenska skolor och bland arbetsmarknadsaktörerna som skriker efter nya lösningar för att dämpa den trista utvecklingen. Därför ser vi ett stort behov av vår verksamhet som stödjer utbildningsväsendet samt arbetsmarknadsaktörerna i arbetet med att vända denna negativa trend, som de pga sin tradition, mer eller mindre medvetet bidrar till att upprätthålla i dagsläget.