LGR 11 och GY11 samt Entreprenöriellt Lärande...

I och med lgr11 och gy11 lyfts entreprenöriellt lärande (EL) fram som en viktig hörnsten i skolans arbete. Men vad innebär det egentligen? Vad är det nya med entreprenöriellt lärande?

När vi skrev boken Så tänds eldsjälar år 2007 hade vi inte kunnat föreställa oss det genomslag boken skulle få ute i skolorna. Då florerade främst begreppen företagsamhet och entreprenörskap, kreativitetsträning samt ta-sig-församhet i skolsammanhang. Dvs främst aktiviteter, tävlingar, events, kreativitetsträning, övningar, lekar och spel som gav utrymme för elevernas idéutveckling. Lite vid sidan av det ordinarie skolarbetet.

Vi ville synliggöra något annat: Strukturer som skapar driftighet snarare än passivitet samt processer som stödjer snarare än hämmar initiativkraft. Vi ville visa hur man faktiskt kan arbeta i högsta grad individanpassat utifrån varje enskild elevs intressen, drömmar, erfarenheter, utmaningar, styrkor och talanger.

Vi ville således fylla ett begrepp (EL) som synliggör de förändringar som krävs när hela skolan ställer om sin organisation för att kunna tillmötesgå varje enskild elev i fråga om behov, förutsättningar och preferenser. Och samtidigt tydliggöra hur arbetslag kan arbeta gemensamt kring läroprocesser för att skapa motivation och den naturliga drivkraft som finns naturligt hos alla. Vi önskade dessutom lyfta fram det eklektiska vetenskapsperspektiv som krävs för att detta ska lyckas! Lärarutbildningen är inte tillräcklig för detta ändamål. Vi har lyft in sociologiska, psykologiska och pedagogiska resonemang för att förklara något som inte enkelt låter sig förklaras. Nämligen att visa hur elevernas egen livsvärld är central som utgångspunkt för undervisningen i den tid vi lever nu. Därför använde vi oss av begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenöriella kompetenser för att särskilja oss från det som låg begreppsligt nära...

Men vi har uppenbarligen varit en inspirationskälla även för aktörer som inte alls arbetar med EL utan just med aktiviteter. För på var och varannan hemsida som handlar om just spel, lekar, övningar, workshops, events och tävlingar marknadsförs dessa nu som entreprenöriellt lärande… där ser man.

Nu finns det ett stort antal skolor som tagit stora kliv framåt i sitt arbete med entreprenöriellt lärande som strategi för sin verksamhetsutveckling. Dessa kommer synliggöras framöver genom det nätverk som skapas genom SIEL. Svenska Institutet för Entreprenöriellt Lärande.

SIEL är vår idé om ett ideellt nätverk för kommuner, skolor och organisationer som arbetar med och för strategiskt entreprenöriellt lärande.
Nätverket är initierat av Me University och har som mål och syfte att bidra med kunskaper kring EL/SEL. Genom medlemmarna i nätverket kan SIEL visa upp hur strategiskt EL ser ut på organisationsnivå, ledningsnivå och på tillämpningsnivå bland pedagoger och elever/studerande.
SIEL erbjuder medlemmarna att delta i nätverksträffar för att utbyta erfarenheter samt att delta vid särskilda utbildningstillfällen och konferenser.
SIEL samlar och publicerar forskning kring EL och angränsande områden samt redogör för nyheter och litteratur inom fältet.
SIEL erbjuder även stöd för kvalitetssäkringsarbetet kring EL.
SIEL erbjuder material som förklarar och presenterar EL för föräldrar och elever genom film, broschyrer och internetforum.
SIEL gör arbetet kring EL lite tryggare, lite roligare och lite enklare.
De skolor som är medlemmar i SIEL arbetar med strategiskt EL på ett kvalitativt sätt som gör att vi vill lyfta fram dem som goda exempel för andra skolor, för allmänhet och politiker samt så småningom – vidare ut i Europa och världen.

Vi vill gärna veta vad du tycker och tänker kring det vi presenterar ovan. Hör av dig med synpunkter och eventuellt intresse för att bli delaktig i utvecklingen av SIEL.

Pedagog som knyter an…

Entreprenöriellt Lärande (EL) är ett sätt att organisera undervisningen i grund- och gymnasieskolan så att varje elev utgår från sina intressen, drömmar, styrkor och talanger. Lärarnas roll är att skapa förutsättningar för individuellt lärande genom att organisera undervisningen i årsplaner uppdelade i olika projekt över åren. Därefter skapar läraren och eleven individuella projektplaner vilka konkretiseras och följs upp via personliga projektmatriser. Projektmatriserna innefattar dels kunskapsmässiga uppnåendemål för projekten, dels betygsmål och dels personliga erfarenhets- och tillämpningsmål . Detta system gör att elevens skolarbete blir översiktligt för eleven själv i första hand, men även för pedagoger och lärare. Uppföljning blir enklare och vid ev flytt eller överlämning kan man på en mkt precis nivå redogöra för måluppfyllelser och status.
En annan aspekt av EL är relationen som byggs upp mellan elever och lärare. Då det blir ett skifte från förmedlarpedagogik till handledarpedagogik blir relationen mellan elev och lärare mer likvärdig. Relationen mellan elev och lärare fylls av dialoger och resonerande, delaktighet och öppenhet. Relationen blir mer personlig vilket även gör att många samtal blir både djupa och öppenhjärtliga och med råge lämnar samtalssfären för där elev och lärare traditionellt uppehåller sig.
Detta är en naturlig anknytningsprocess. Eleven ges utrymme att ”bonda” med en trygg, trovärdig och likvärdig vuxen – och gör det! Denna (omedvetna) process äger rum även under traditionell undervisning fast med helt annat resultat. Det handlar även om överföringsmekanismer. Elevens (omedvetna) förväntningar, önskningar och behov riktas mot läraren. När eleven ges utrymme att knyta an till stabila pedagoger på ett personligt plan sker ett under. Ett naturligt under. Ett under som vi anser vara varje barns rättighet.
En del pedagoger är inte rustade för denna process och upplever elevernas kontaktsökande och öppnande som betungande. Vi menar att när varje pedagog rustas för detta ansvar – då på allvar tar skolan sitt fulla ansvar. För lärande börjar i djupet av en själv. Knyt an och eldsjälar skall vakna.

Elevers ansvarstagande

De elever som erfarit entreprenöriellt lärande lyfter ofta fram att betydelsen av att ta ansvar får en ny innebörd. Deras tidigare erfarenheter av ansvar förknippar de med att komma i tid, ha rätt böcker och en penna med sig, ha lämnat in uppgifter i tid, etc. Nu breddas innebörden till långt mer omfattande områden som även innefattar andra människor i olika sammanhang. Även det personliga ansvarstagandet får en annan betydelse i termer av vikten av att lyssna på sig själv och sina egna förutsättningar. Det handlar om att göra sig själv till nytta för andra, att komma till sin rätt. Undersökningar i dagens arbetsliv visar att den vuxna befolkningen i anmärkningsvärt låg grad upplever att de kommer till sin rätt. Under 20 procent av den yrkesarbetande befolkningen upplever att de i sitt arbete får använda sina styrkor och därmed komma till sin rätt. Detta är ett enormt resursslöseri. Det krävs ett personligt ansvarstagande och kompetens som utgångspunkt för att kunna komma till sin rätt och det krävs att människor får visats i system som tillåter att de kommer till sin rätt. Entreprenöriellt lärande är ett sätt att tillhandahålla bägge dessa förutsättningar.