Pedagog som knyter an…

Entreprenöriellt Lärande (EL) är ett sätt att organisera undervisningen i grund- och gymnasieskolan så att varje elev utgår från sina intressen, drömmar, styrkor och talanger. Lärarnas roll är att skapa förutsättningar för individuellt lärande genom att organisera undervisningen i årsplaner uppdelade i olika projekt över åren. Därefter skapar läraren och eleven individuella projektplaner vilka konkretiseras och följs upp via personliga projektmatriser. Projektmatriserna innefattar dels kunskapsmässiga uppnåendemål för projekten, dels betygsmål och dels personliga erfarenhets- och tillämpningsmål . Detta system gör att elevens skolarbete blir översiktligt för eleven själv i första hand, men även för pedagoger och lärare. Uppföljning blir enklare och vid ev flytt eller överlämning kan man på en mkt precis nivå redogöra för måluppfyllelser och status.
En annan aspekt av EL är relationen som byggs upp mellan elever och lärare. Då det blir ett skifte från förmedlarpedagogik till handledarpedagogik blir relationen mellan elev och lärare mer likvärdig. Relationen mellan elev och lärare fylls av dialoger och resonerande, delaktighet och öppenhet. Relationen blir mer personlig vilket även gör att många samtal blir både djupa och öppenhjärtliga och med råge lämnar samtalssfären för där elev och lärare traditionellt uppehåller sig.
Detta är en naturlig anknytningsprocess. Eleven ges utrymme att ”bonda” med en trygg, trovärdig och likvärdig vuxen – och gör det! Denna (omedvetna) process äger rum även under traditionell undervisning fast med helt annat resultat. Det handlar även om överföringsmekanismer. Elevens (omedvetna) förväntningar, önskningar och behov riktas mot läraren. När eleven ges utrymme att knyta an till stabila pedagoger på ett personligt plan sker ett under. Ett naturligt under. Ett under som vi anser vara varje barns rättighet.
En del pedagoger är inte rustade för denna process och upplever elevernas kontaktsökande och öppnande som betungande. Vi menar att när varje pedagog rustas för detta ansvar – då på allvar tar skolan sitt fulla ansvar. För lärande börjar i djupet av en själv. Knyt an och eldsjälar skall vakna.

Elevers ansvarstagande

De elever som erfarit entreprenöriellt lärande lyfter ofta fram att betydelsen av att ta ansvar får en ny innebörd. Deras tidigare erfarenheter av ansvar förknippar de med att komma i tid, ha rätt böcker och en penna med sig, ha lämnat in uppgifter i tid, etc. Nu breddas innebörden till långt mer omfattande områden som även innefattar andra människor i olika sammanhang. Även det personliga ansvarstagandet får en annan betydelse i termer av vikten av att lyssna på sig själv och sina egna förutsättningar. Det handlar om att göra sig själv till nytta för andra, att komma till sin rätt. Undersökningar i dagens arbetsliv visar att den vuxna befolkningen i anmärkningsvärt låg grad upplever att de kommer till sin rätt. Under 20 procent av den yrkesarbetande befolkningen upplever att de i sitt arbete får använda sina styrkor och därmed komma till sin rätt. Detta är ett enormt resursslöseri. Det krävs ett personligt ansvarstagande och kompetens som utgångspunkt för att kunna komma till sin rätt och det krävs att människor får visats i system som tillåter att de kommer till sin rätt. Entreprenöriellt lärande är ett sätt att tillhandahålla bägge dessa förutsättningar.

Entreprenöriellt Lärande - en distinktion!

Svensk skola och svenskt utbildningsväsen har en lång tradition av att lära elever kunskaper. Många studier indikerar trots detta att vårt skolsystem i hög grad misslyckas med detta uppdrag. Många elever går ut grundskolan utan fullvärdiga betyg och många är skoltrötta vid tidig ålder. Ohälsorapporter duggar dessutom tätt och parallellt går många direkt från gymnasiet in i arbetslöshet. Detta får konsekvenser på hela samhället. Problembilden är mångfacetterad. Fler välutbildade individer behövs inom de flesta yrkesområden. Men ännu viktigare är att fler välutbildade behövs med vilja och kompetens att utveckla och förverkliga idéer; inom befintliga företag och i nya företag i samhällets alla yrkeskategorier.

Entreprenörskap i skolan är inte samma sak som Entreprenöriellt Lärande. Entreprenörskap i skolan åsyftar ofta aktiviteter och projekt där studenter och elever 1) tränas i eller få prova på att driva låtsasföretag eller 2) tillfälliga projekt för att ge erfarenheter av och kunskaper om egenföretagandets villkor.

Entreprenöriellt lärande är former som stimulerar elevers entreprenöriella kompetenser, dvs varaktiga kompetenser som leder till ökad motivation, ansvarskänsla och framtidstro samt förmåga att göra sina kunskaper tillgängliga på en reell arbetsmarknad. Det handlar om ett tredje perspektiv 3) kompetenser för entreprenörskap. Samtliga perspektiv är värdefulla, men distinktionen är väsentlig att göra av flera skäl.

Det finns flera organisationer, statliga och privata som stöttar nyföretagande och företagsutveckling i Sverige. Flera organisationer, skolor och universitet stöttar kunskapsutveckling i entreprenörskap; Drivhuset, Ung Företagsamhet, Finn upp, Framtidsfrön, Communicare mfl. Detta är organisationer som främjar såväl kunskap om företagande/idéutveckling/entreprenörskap som kunskap i företagande/idéutveckling/entreprenörskap. Men ytterst få aktörer erbjuder stöd för att stimulera entreprenöriellt lärande eller träning för entreprenörskap.

Träning för entreprenörskap (entreprenörsanda) innefattar en förberedande träning för att utveckla de attityder, förmågor och förhållningssätt som genererar ett dynamiskt tänkande och handlande. Skolans strävansmål är för många lärare svåra att uppnå, då de upplevs som diffusa och många saknar arbetssätt och strategier för att arbeta aktivt med dessa. Att stimulera entreprenöriellt lärande är detsamma som att arbeta med skolans strävansmål då det handlar om att omsätta kunskaper till kompetenser. Entreprenöriellt lärande är alltså en strategi och struktur och samtidigt en pedagogisk form för att arbeta med skolans strävansmål. Självkunskap är den kärna allt lärande vilar på. (Läs mer om Självkunskap i boken ”Så tänds eldsjälar”.) Träning för entreprenörskap skapar en grogrund för nya försörjningsmöjligheter och fler människor som använder sin drivkraft. Betoningen ligger på försörjning i alla dess former, snarare än att enbart uppmuntra till att starta företag. Denna sorts träning för att stimulera entreprenörsandan och förlösa eldsjälar är ett långsiktigt arbete som inte skall blandas ihop med kortsiktigare inspirationsaktiviteter eller projekt.

Kompetenser för att gå ut i arbetslivet och bidra med konkurrenskraftiga idéer är bland de viktigaste kompetenserna för en individ att besitta för att fungera på arbetsmarknaden. Men vi ser bristen av denna långsiktiga kompetensträning överallt i samhället idag. Detta perspektiv är relativt outforskat och mycket eftersatt i Svenska skolor och bland arbetsmarknadsaktörerna som skriker efter nya lösningar för att dämpa den trista utvecklingen. Därför ser vi ett stort behov av vår verksamhet som stödjer utbildningsväsendet samt arbetsmarknadsaktörerna i arbetet med att vända denna negativa trend, som de pga sin tradition, mer eller mindre medvetet bidrar till att upprätthålla i dagsläget.