Rapport från skolriksdag dag 1

Dag 1 på årets skolriksdag väcker en del funderingar. Av det som framkommit från de flesta anföranden idag verkar det uppenbart att de flesta står och stampar i ett gammalt paradigm, försöker lösa nya utmaningar med medicin från förr. Göra det gamla lite bättre på ett nytt sätt. Inte göra något nytt på ett innovativt sätt. Mest uppenbart kvar i ett gammalt paradigm var nog managementkonsulten från McKinsey. Ganska typiskt när någon utifrån ska ge sig i kast med att analysera och förklara ett komplext system. Men hur kan det vara så svårt att se? Världen behöver ett helt nytt paradigm när det gäller hur skola organiseras, leds och bedrivs.

Glädjande var mannen från England. Han kostaterar att 98 procent av 12-åringarna i England vill nå goda resultat i skolan, men bara 38 procent ser fram emot att gå dit. Antagligen är det snarlika procentsiffror i Sverige. Hur kan det vara så svårt att se att det är den grundläggande motivationen hos eleverna som behöver få de primära förutsättningarna.

De idéer som utredare Franke presenterar lämnar föga förhoppning. Javisst, problembilden är uppenbar - men lösningsförslaget lär inte fungera. Elevernas motivation nämns inte en enda gång. Ändå är det elevers motivation som nästan alla lärare ser som sin största utmaning.

Skolkris eller inte…

Att bli sedd som individ är så grundläggande för vår hälsa, vårt välbefinnande och för vår förmåga att agera konstruktivt i livet och i arbetslivet. Så också i skolan. Att bli sedd som individ är så grundläggande att om vi inte blir sedda så brakar vi ihop. I en fragmentarisk tillvaro hinner vi inte se varandra, vi hinner inte få vårt behov av att bli sedda (villkorslöst) tillgodosett. En del får svåra symptom andra lättare. I skolans värld så skär sig 2 flickor i klassen, en har ätstörning, enligt RUS-RIKS. Då har de inte nämnt hur många som har en alkoholiserad förälder, en deprimerad förälder, en kriminell förälder, en arbetslös förälder eller en helt frånvarande förälder. De har heller inte nämnt hur många som upplever prestationsångest, utseendekomplex eller rädsla för att gå till skolan p g a utanförskap och/eller mobbing. Under de senaste 10-20 åren har dock flera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, är oroliga, har svårt att sova och har värk. I den allmänna debatten beskrivs besvären ofta som tecken på stress. (SOU 2006:77)
Att lågt välbefinnande, bristande sociala nätverk, bristande stöd hemifrån ofta resulterar i frånvaro, lägre betyg, bristande engagemang i skolan och/eller avhopp är ingen nyhet. Som svar på detta menar somliga att hårdare tag vore på sin plats. Andra förordar tre terminer istället för två. Fler betygssteg är ytterligare förslag som utreds.
Märkligt. Vad är det som inte är tydligt? Vem/vilka är det som inte ser?

Motivation - den största utmaningen

Pedagoger genom alla tider vittnar om att elevens motivation är det absolut mest grundläggande för allt lärande. Genom att utgå från det vid skapandet av en ny skolreform skapas de bästa förutsättningarna till en långsiktig lösning. Alla pedagoger torde instämma i att de vill ha motiverade elever och då helst elever med en långsiktig inre motivation. Men frågan är om nuvarnade system skulle kunna hantera en sådan situation. En elevgrupp som har motivation är för de flesta enkel att hantera så länge gruppen är motiverad för samma sak och helst samma sak som den som leder. Men en grupp där varje deltagare har en egen motivation ställer helt andra krav. Krav på ledning, organisation och varje enskild elevs kompetens att driva sitt lärande framåt. Men när det är på plats kommer vi att ha en skola där alla elevers ämneskunskap går på djupet, samarbetsförmågan ökar, ansvarstagandet blir naturligt, handlingsviljan ökar, mm. Så en skolreform för 2000-talet behöver inbegripa en förändring av skolans organisation, alla medarbetares förhållningssätt, ett systematiskt användande av relevanta strategier, mm. Och en utgångspunkt där all planering utgår från att eleven är i centrum. Kanske behövs inte så stora förändrignar av styrdokumenten, men däremot i anvisningarna till hur de ska implementeras.