Dag 1 på årets skolriksdag väcker en del funderingar. Av det som framkommit från de flesta anföranden idag verkar det uppenbart att de flesta står och stampar i ett gammalt paradigm, försöker lösa nya utmaningar med medicin från förr. Göra det gamla lite bättre på ett nytt sätt. Inte göra något nytt på ett innovativt sätt. Mest uppenbart kvar i ett gammalt paradigm var nog managementkonsulten från McKinsey. Ganska typiskt när någon utifrån ska ge sig i kast med att analysera och förklara ett komplext system. Men hur kan det vara så svårt att se? Världen behöver ett helt nytt paradigm när det gäller hur skola organiseras, leds och bedrivs.
Glädjande var mannen från England. Han kostaterar att 98 procent av 12-åringarna i England vill nå goda resultat i skolan, men bara 38 procent ser fram emot att gå dit. Antagligen är det snarlika procentsiffror i Sverige. Hur kan det vara så svårt att se att det är den grundläggande motivationen hos eleverna som behöver få de primära förutsättningarna.
De idéer som utredare Franke presenterar lämnar föga förhoppning. Javisst, problembilden är uppenbar - men lösningsförslaget lär inte fungera. Elevernas motivation nämns inte en enda gång. Ändå är det elevers motivation som nästan alla lärare ser som sin största utmaning.
tisdag 24 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar